S

För en och en halv månad sedan blev jag kontaktad av S på Happy Pancake. Det var anmärkningsvärt! Dels för faktumet att jag inte blir kontaktad på HP (det går bokstavligen hundratals kontaktförsök från mig för ett motsvarande från någon). Dels för att den handfull som faktiskt kontaktat mig visat sig vara galningar, homosexuella män eller allmänt oattraktiva. Med S var det annorlunda. Hon formulerade sig väl och (verkade) se bra ut (om än lite udda stil). Jag svarade såklart och det var först inne i konversationen som jag insåg varför hon tidigare flugit under min radar: Hon bor i Uppsala.

Efter att ha dejtat K i Norrtälje tänkte jag att jag skulle skippa alla som inte bodde i Stockholm så Uppsala lät inte så kul. Men S var rätt kul. Vi hade en rätt långsam konversation på ett sätt jag inte riktigt upplevt tidigare. Å ena sidan är hon skarp och gillar att skriva, vilket jag faller för. Å andra sidan verkar hon leva en lite väl alternativ livsstil (med icke-binära barn och utan kött…), dessutom i Uppsala. Å tredje sidan, min grundinställning till dejtande är att inte vara fördomsfull.
Till slut föreslog jag att ses, hon accepterade och vi bestämde en fika en lördag i Stockholm. Vid det laget var jag dock helt inställd på att det inte skulle kunna leda till något, jag hade avfärdat henne. Inte som människa utan som potentiell partner. Samma dag ställde jag in, för att jag inte var i form för en poänglös dejt. Vilket är skit, jag inser det. Jag vill inte vara sån.

Det gick några dagar och sen började vi höras lite försiktigt igen. Det här så himla udda. ”Relationen” med S liknar verkligen inte någon jag tidigare jag haft. Det gör i sig att jag går igång lite. Samtidigt… jag vet inte? Jag tror inte på henne. Men hon skriver, långt och personligt! Hon har liksom rollen som jag alltid brukar ha. Det hela är väldigt förvirrande!