Messade. Inget svar

Messade M i fredags men hon har inte svarat. En liten skitsak bara. Fattar vad det betyder och det känns ledsamt. Kommer inte att ge mig så jag kommer att höra av mig igen, berätta att jag tycker att det var väldigt trevligt och att jag gärna ses igen. Lägga allt på bordet, på vinst och förlust (sannolikt förlust).

Gårdagens dejt med M

För en gångs skull ägnade jag inte timmar åt att ”komma i stämning” utan var rätt stressad. Vilket kanske bara var bra? Hann trycka i mig en dubbel cheese på McD och endast röka två cigariller innan. Promenerandes längs Götgatan hann jag dock med min sedvanliga laddning med musik. På högsta volym: ”Mountains Crave” (Anna von Hausswolff), ”Just the Way You Are” (Maja Francis) och “Mourning Palace” (Dimmu Borgir). Alltid de låtarna, alltid den ordningen.

Ogillar att vara först, men oftast är jag det. Eftersom jag är någon som värdesätter att komma i tid. Att vara först är att försätta sig själv i ett underläge men det finns en fördel: Den andre får komma fram och tvingas välja hälsningsmetod. (Nästan alltid handslag men kram kan förekomma.) Jag har ingen strategi här utan låter den andre bestämma. Efter ett par minuter kom M. Tyckte hon gjorde en ansats till kram och min högerarm var på väg upp när hennes hand sträcktes fram. Jag hann nästan bromsa i tid och det såg antagligen lite märkligt ut, men bara lite. Varsin kaffe beställdes och vi betalade var för sig. Det fanns sittplats antingen bredvid en sovande uteliggare eller klättrande barn och jag lät henne bestämma. Det fick bli den sovande mannen (som halvvägs in i fikat blev avhyst).

Även om man sett varandra på en och annan halvdassig bild innan är det alltid spännande att ställas öga mot öga på riktigt. En bild säger kanske mer än tusen ord men kan samtidigt ljuga. Att få till de där första fem minuterna är verkligen inte lätt. Att samtidigt försöka göra ett riktigt bra första intryck (det där som man aldrig får en andra chans till) samtidigt som man nyfiket granskar den andre i detalj. Att glo, men inte låtsas glo. Är inte säker på att jag behärskar konsten särskilt väl, men med viss erfarenhet har jag blivit bättre. Alltid nåt. Ska man ens hålla på och granska på det där viset? Kanske inte, men… utseendet ÄR viktigt och dessutom är det omöjligt att inte låta bli. I alla fall för mig. Dessbättre var M söt, i alla fall tillräckligt söt för att jag skulle kunna släppa den biten. Ja, jag känner mig hemsk för att jag gör och tänker så men, återigen, det är inte helt oviktigt. Jag ställer inte orimliga krav, men det betyder inte att jag inte ställer några krav.

M var trevlig, rolig. Lite osäker. Jag hatar att spela spel men jag har insett att ibland måste man göra det, lite. Tillämpa lite strategier, t.ex. den där att lyssna mer än prata själv. Skulle det bli något långsiktigt någon gång tänker jag att det är förlåtet att jag försökte tänkta på några sådana saker vid den första dejten. Jag ställde frågor och hon ursäktade sig flera gånger med att hon inte kunde förklara eller ifrågasatte varför hon ens pratade om det hon nu pratade om? Jag tolkade det som ett utslag av osäkerhet från hennes sida och kände att jag hade ett övertag i det avseendet. Vilket är en känsla som är väldigt komplicerad. Å ena sidan är övertag att föredra än motsatsen (underläge är mitt normalläge). Å andra sidan vill jag inte ens hålla på och tänka i de här banorna. Vill egentligen bara träffa någon, Mötas på lika villkor och bli förälskad. Typ. Men så funkar det inte i den verkliga världen, inte på en första dejt i alla fall. Tyvärr. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att även om en person är osäker på ytan så säger det nödvändigtvis inte ett dugg om vad denne tänker inombords. Ville inte hamna i den där dåliga känslan där samtalet plötsligt dör ut och hon börjar snegla på klockan. Så… efter en dryg timme tog jag kommandot och tackade för en trevlig träff. Jag gav henne en kram och vi skiljdes åt. Tog kommandot. Efter några tidigare usla insatser från min sida kände jag mig nöjd med mig själv. Jag kunde såklart varit bättre, det kan man alltid, men jag gjorde bra ifrån mig. Tyckte jag.

Efter en dejt brukar jag behöva en stund för att få det att sjunka in, sammanfatta tankar, känslor och intryck. Men redan på väg ner i t-banan överraskade jag mig men att känna att jag verkligen fick ett fint intryck av M! En av de mer lovande kvinnor jag träffat sen jag drog igång den här ökenvandringen för drygt ett år sen. Jag vill absolut ses igen! Vilket är en väldigt häftig känsla samtidigt som mina katastroftankar direkt kommer smygande. Det finns väl ingen chans i världen att hon känner som jag, eller? Men innan det händer tänker jag njuta fullt av den här situationen: En lyckad dejt med en trevlig och söt tjej, just nu finns bara möjligheter! Verkligheten kommer antagligen ikapp men den kan få vänta bara lite, jag vill vara i det här nu en stund till.

Stora frågan är när jag ska höra av mig? Spontant ville jag göra det direkt men Coachen har sagt nej, har sagt att jag ska ha lite is i magen. Återigen, jag vill egentligen inte spela det här spelet men efter att ha misslyckats gång på gång med min strategi har jag valt att lyssna på vad Coachen säger.

Dags för dejt ikväll

Egentligen ogillar jag Happy Pancake starkt. Å andra sidan har jag inte hittat något bättre alternativ för att träffa folk som vill träffa folk.
 
Försöker att inte fastna i ett statistiktänkande eftersom statistik bara säger något om en population och säger inget om en individ. Dvs. min dejtingstatistik för i år säger ingenting om hur det kommer att gå eller vara med M, som jag ska ta en fika med idag. Å andra sidan är det svårt att låta bli att tänka på att jag hittills varit på fyra dejter i år och i samtliga fall har det slutat med att hon inte velat ses igen, vid fyra tillfällen har jag serverats olika versioner av ”det klickade inte riktigt”. Att jag själv kände likadant i ett, två eller tre av fallen (lite beroende på hur man räknar och värderar) spelar mindre roll (bara i ett fall kände jag ett definitivt Ja tack! till att ses igen). Facit, hittills, för 2019 är ju att den som träffar mig inte vill ses igen. I 100% av fallen.